Genetik och evolution
Genetik, genteknik och evolution är kanske de
allra mest spännande delarna av biologin just nu. De kunskaper och metoder som
vetenskapen har tagit fram för att avläsa, förändra och kopiera arvsanlagen hos
alla levande varelser bjuder på både fascinerande möjligheter och skrämmande
hot.
Introduktion
Planeringen sträcker
sig över åtta veckor, fram till höstlovet. Syftet med arbetsområdet är att få
kunskaper om begrepp, modeller och teorier inom genetik, genteknik och
evolution så att du kan diskutera och ta ställning till de nya möjligheter
forskningen erbjuder.
Vi kommer också att
genomföra enkla undersökningar i skolans labb och åka på studiebesök till
Naturhistoriska riksmuseet.
Centralt innehåll
I grundskolans
läroplan finns rubriken centralt innehåll. Där står vad skolans olika skolämnen
ska innehålla. Som pedagog och lärare står det mig fritt att tolka hur jag vill
använda mig av det centrala innehållet. Kravet är endast att jag använder mig
av det. I det här arbetsområdet kommer vi att beröra följande delar av det
centrala innehållet:
Kopplingar till
läroplan
·
Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
·
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och
samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
·
Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet
mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som
tekniken väcker.
·
Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse
för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och
naturvetenskapen.
·
Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
·
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och
mångfald utifrån evolutionsteorin.
·
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Arbetsgång
|
|
Tisdag
|
Onsdag
|
Torsdag/Fredag
|
|
V.34
|
|
Cellen
|
DNA/Gen/ Kromosom
|
|
v. 35
|
|
DNA/Gen/ Kromosom
|
DNA/Gen/ Kromosom
|
|
v.36
|
Korsningsschema/Läsa text Genetik
|
Läsa text Genetik
Studi filmer
|
Arbeta med frågor
|
|
v.37
|
Barnens ö
|
Barnens ö
|
Film/ Diskussion
|
|
v.38
|
Lab DNA
|
Korsningsschema
|
Korsningsschema
|
|
v.39
|
Lab DNA
|
Genetik/Etik
|
Bioteknik/ Etik
|
|
v.40
|
Skriva resonerande text
|
Läsa text Evolution
|
Ppt Evolution
|
|
v.41
|
Träna diskussion/Evolution
|
Evolution
|
Evolution
|
|
v.42
|
Träna diskussion/Evolution
|
Betygskriterier
|
Träna diskussionsfrågor
|
|
v.43
|
Diskussionsuppgift
|
Träna till provet
|
Prov
|
Riktlinjer för betyget E i Genetik vad gäller modeller och begrepp sid
284- 307
·
veta vilken
molekyl som bär på informationen om arvet och var den finns
·
kunna förklara
sambandet och skillnaden mellan DNA, gen och kromosom
·
veta vad de
flesta gener är ”recept” på
·
veta vad
proteiner används till
·
känna till hur
många kromosomer vi har i vanliga celler respektive i könsceller
·
veta skillnaden i
kromosomuppsättningen hos flickor och pojkar
·
kunna ge exempel
på ärftliga och miljörelaterade egenskaper
·
kunna enkelt
beskriva vanlig celldelning och reduktionsdelning
·
veta vad mutation
är, hur det kan uppkomma och vad det kan leda till
·
kunna rita enkla
korsningsscheman
·
kunna ange olika
användningsområden för genteknik ex genmodifiering och DNA-sekvensiering
·
veta att DNA är
uppbyggt av fyra kvävebaser, A, T, C och G
Riktlinjer för betyget C i Genetik vad
gäller modeller och begrepp sid 284- 307
·
veta hur
DNA-molekylen är uppbyggd samt hur informationen är lagrad
·
kunna redogöra
för proteinsyntesen
·
kunna namnge de
fyra kvävebaser som bygger upp DNA och veta varför alla inte kan binda till
varandra
·
kunna förklara
mer ingående hur de olika typerna av celldelning går till
·
veta vad Downs
syndrom är och hur man undersöker detta
·
känna till någon
ärftlig sjukdom och om den är dominant eller recessiv
·
kunna förklara
hur ärftliga könsrelaterade sjukdomar, t ex färgblindhet, fungerar
·
kunna rita olika
varianter av korsningsscheman och förstå hur stor chans olika egenskaper har att
föras vidare
·
kunna redogöra
för Mendels experiment
·
kunna förklara
skillnaden mellan en vanlig växtförädling och växtförädling med genteknik
·
kunna redogöra
för kloning
Riktlinjer för betyget A i Genetik vad gäller modeller och begrepp sid
284- 307
·
ha fullständig
förståelse för ovanstående moment och kunna koppla samman dem i olika
situationer
·
kunna föra ett
resonemang kring användandet av genteknik
·
kunna avläsa och
tolka släkttavlor
Några begrepp som ingår i kursen:
Genetik, kromosom, gen, DNA,
aminosyror, translation (cellernas proteintillverkning), mutation, mitos
(”vanlig” celldelning), meios (reduktionsdelning), korsningsschema, dominanta
respektive recessiva (=vikande) anlag, homozygot, heterozygot, genteknik,
genterapi, gentest, växtförädling, djuravel
Riktlinjer för betyget E i Evolution vad
gäller modeller och begrepp sid 308-332
·
veta när
universum respektive jorden bildades
·
veta hur länge
det har funnits liv
·
veta
förutsättningar för liv
·
veta vad som
menas med ett fossil hur sådana bildas
·
kunna förklara
hur ryggradsdjurens utveckling gått till
·
veta hur man tror
dinosaurierna dog ut
·
veta något om
Darwin och hans arbetsmetoder
·
veta att
människan tillhör släktet Homo
Riktlinjer för betyget E i Evolution vad
gäller modeller och begrepp sid 308-332
·
kunna förklara
den naturvetenskapliga teorin om hur universum skapades
·
veta hur växterna
och djuren anpassat sig till landliv
·
kunna förklara
Darwins teori
·
kunna förklara
människans utveckling
Riktlinjer för betyget A i Evolution vad
gäller modeller och begrepp sid 308-332
·
kunna förklara
hur de grundämnen som fanns vid jordens bildande slogs ihop till organismer
·
veta varför
djurlivet är så olika på olika kontinenter
·
veta hur en ny
art uppkommer
·
kunna använda
sina kunskaper om Darwins teori för att förklara nutida och framtida skeenden
:
Big Bang, fossil, evolution,
mutation, naturligt urval, cyanobakterier (”blågröna bakterier), släktträd
