Sidor

lördag 19 december 2015

SO! Film kommer! Se hit under lovet!

Under lovet vill jag att ni tittar på filmen som kommer på mån eller tis. Filmen tar upp det ni ska kunna och det vi hittills arbetat med i historia. Ställ gärna frågor om ni undrar över något i kommentarsfältet.
Ha ett trevligt lov
Peter

tisdag 15 december 2015

Onsdag start 10.00

Hej!
Sprid att vi börjar kl 10.00 imorgon onsdag.

Ha det gott!

torsdag 10 december 2015

Schema v.51



Hållbarutveckling

Hela vecka 51 kommer vi att arbeta med hållbar utveckling. Arbetet kommer att vara schemabrytande och tiderna finns här nedanför. Arbetet ska resultera i en film som ska visas för hela högstadiet, och på vårens föräldramöte.


Dag

Tider
Uppgift
Måndag


09:00 - 15:00
Innan lunch kommer eleverna att få träffa en filmpedagog som berättar lite om filmskapande. På annan tid börjar arbetet med att skapa en storyboard..
Efter lunch fortsätter detta arbete.
Tisdag


09:00 -15:00
Hela denna dag är till att filma. Samla allt som behövs för att färdigställa filmen.
Onsdag


09:00 -15:00
På förmiddag  arbeta vidare med att filma.
Efter lunch börja klippa och redigera.
Torsdag


09:00 - 15:00
Innan lunch färdigställa film. Klockan 10:00, samling och filmvisning i Aulan.
Efter lunch: Musikalen Grease i Aulan
Fredag


08:45 – 12:00
Samling i hemklassrummen. Sedan avslutning 09:00 i Aulan

Filmmall

Det här filmprojektet handlar om att du och din grupp ska ta fram fakta kring ett klimatproblem. Istället för att skriva en faktauppsats ska du visa och berätta vad du och din grupp har kommit fram till.

1.      Samla in fakta:
Du ska samla in fakta från olika källor, källor som är trovärdiga och pålitliga. I slutet av filmen ska dessa källor redovisas.
2.      Inledning
I inledningen av filmen ska syftet med filmen framgå. Här presenterar ni de frågor som filmen ska ge svar på.
3.      Avhandling
Nu presenterar ni de relevanta fakta ni har fått fram från de olika källorna. Eftersom det är en film behöver ni även visa bilder och t ex grafer med siffor och statistik.
4.      Avslutning
I avslutningen besvaras frågeställningen. Det är även då ni drar slutsatser av de fakta ni har presenterat. Ni ska även sammanfatta kort det viktigaste och berättar vad ni har kommit fram till. Försök sia om framtiden. Hur kommer det att se ut om tio år, om femtio år? Vilket är det värsta och sämsta scenariot? Vilket är det bästa scenariot? Vad behöver varje land göra? Vad behöver varje enskild människa göra.
5. Frågor hjälper er framåt.

Vad handlar frågan om?
Vilka är orsakerna?
Vilka konsekvenser ger det?
Vad ska vi göra åt problemet?
Vilka påverkas?
Var finns problemet?
Hur ser olika framtids scenariot ut?
Hur kan vi hjälpa till för att lösa problemet?





E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser

. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.


Några ställen du kan hitta gratisbilder på!



Öken

Stämmer det att öknarna blir större och större för varje år som går. Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få .
Gabriel, Eliezer, Johanna, Domian - ÖKEN


Växthuseffekt

Stämmer det att jordklotet blir allt varmare för vart år som går och att isarna vid polerna och på Grönland kommer att smälta? Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Yousef A, Rand, Henok, Ali B - VÄXTHUSEFFEKTEN


Konsumtion

Stämmer det att det finns ett samband mellan vad vi äter och hur varmt det är på jordklotet. Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Basak, Abdiwasa, Youssef E, Benin, Burak - KONSUMPTION




Övergödning

Jag har hört att östersjön håller på att dö. Stämmer det att Östersjön till 70 % är död. Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Aghogho, Samina, Teddy, Pontus - ÖVERGÖDNING



Befolkningstillväxt:

Är det sant att jordensbefolkning kommer att vara 20 miljarder om 50 år? Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Menal, Darius, Briawis, Diana F - BEFOLKNINGSTILLVÄXT


Ozonhålet

Jag har hört att ozonlagret är så tunt att det är farligt att röra sig ute på Svalbard och i södra Australien för att man kan få hudcancer. Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Samantha, Camilla, Linus, Marcus, Anton - OZONHÅLET



Återvinning

Är det sannt att allt vi återvinner i i återvinningen blandas ihop och eldas upp? Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Stefanos, Eldin, Alex H, Iancu - ÅTERVINNING



Regnskogar

Stämmer det att vi hugger ner regnskogar i en sådan omfattning att det varje år minskar med en yta större än Danmark? Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Emilia, Diana, Afra, Ali A, Natan - REGNSKOGAR


Försurning av hav

Är det sant att haven blir allt surare och att det redan är så surt att de flesta av jordens korallrev redan har dött! Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
Ahmed, Amar, Valentina, Connie – FÖRSURNING AV HAV



Artdöd

Stämmer det att varje dag så utrotas det tre arter på jordklotet. Utred frågan, och beskriv vilka konsekvenser kommer då detta att få.
William, Alex K, Antouanet, Oliwia - ARTDÖD








Här kommer några pålitliga källor:


1. NE - nationalencyklopedin som finns i Skolwebben under Redskap. När du är inne i NE, kan du söka klicka dig vidare från Mer till Junior där faktatexterna är lite enklare formulerade.
2. Naturskyddsföreningen - www.naturskyddsforeningen.se,
3. Naturvårdsverket - www.naturvardsverket.se
4. Dagens nyheter - www.dn.se eller andra dagstidningar.
5. Miljömål som finns på Skolverkets hemsida - http://www.miljomal.se/Skola/
6. Greenpeace - www.Greenpeace.org
7. SMHI - www.smhi.se - Väder och klimat
8. Ny teknik - www.nyteknik.se
9. Johan Rockström, professor i Miljövetenskap vid Stockholms universitet http://www.stockholmresilience.org/21/contact/staff/1-16-2008-rockstrom.html
10. Fantastiska bilder av Mattias Klum som jobbar med professorn Johan Rockström.
11. Sveriges konsumenter - www.sverigeskonsumenter.se
12. Stilmedveten - http://www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/
13. Rena kläder  - http://www.renaklader.se/
14. Håll Sverige Rent - http://www.hsr.se/









onsdag 9 december 2015

SOCivilisationens början


Bilden visar en modell som beskriver en historisk utveckling från jägare och samlare till ett stadssamhälle som lever på jordbruk och djurhushållning. Vi kallar det för jordbruksekonomi. Modellen beskriver olika händelser i tiden, men är en hjälp också när vi vill förklara varför vissa händelser uppstår. T ex varför utvecklas arbetsdelning? I modellen kan vi se att överskott av mat gör det möjligt för vissa personer att göra något annan än att skaffa mat. De kan lägga sin tid på att bara jobba med att göra krukor och bli jättebra på det. Hur ser vi det i modellen nedan? Jo, före arbetsdelning ser vi jordbruk, som i sin tur ger ökat överskott av mat och som i sin tur leder fram till arbetsdelning och ett framgångsrikt utvecklande av krukmakeri. Denna modell kallar vi "orsak och verkanmodellen" och är nödvändig att förstå för högre betyg. Med den kan vi se orsaker och hur olika orsaker hänger samman dvs hur nya saker skapar ännu fler nya saker.

torsdag 3 december 2015

Veckobrev 50


Hej på er. På elevensval på måndag ska 7B gå upp till vällingbyhallen och simma.




Ämne

Svenska
Vi arbetar med ordklasser. Läxa till fredag att ur en text kunna ta ut verb, substantiv, adjektiv och adverb. 
Matematik
Vi går igenom matematikprovet och arbetar med problemlösning.
Engelska

SO
Läsa häftet om hur vi övergav jägar och samlarlivet för jordbrukarlivet till mån och tis . Vi börjar förbereda oss för kulturveckan och hållbarutveckling
NO
Förberedelse till kultur veckan. Vi ska lära oss om växthuseffekt, försurning, ökenspridning, ozonhål och övergödning
Språkval

fredag 27 november 2015

Veckobrev v 49



Veckobrev vecka 49          

På Måndag kommer 7A att gå till Vällingbysimhall för att göra ett simtest.Vi går på elevensvaltiden och det 13:50 till 15:10.
          


Ämne

Svenska
 Anna och Annika: Läsförståelseprov på hela boken på tisdag, och på onsdag om det behövs. Du kommer att besvara en fråga per kapitel där du ska ge ett utvecklat svar samt en diskussionsfråga där ett längre resonemang krävs. 
Matematik
Prov torsdag kapitel 2 om tal. 
Engelska
Eleverna har get förslag på olika teman. Nu ska eleverna i grupper om fyra bestämma hur deras radioprogram ska vara. De ska skriva ett manus vilket kommer att ske under lektionstid. De ska spela in i appen Garageband och börja med detta på torsdag. 
SO

NO
Vi arbetar vidare med keminsgrunder. Separering av ämnen och att skriva kemiska reaktionsformler.
Språkval



tisdag 24 november 2015

Kemiplanering

Atomer och kemiska reaktioner åk 7   

Vecka
Tisdag (45 min)

Onsdag (80 min)

Torsdag ( 40 min)
45
Introduktion
Brännare + elda lycopodium, magnesium
Laboration
Forts brännare, utrustning, säkerhet,

Grundämne, molekyl och atomer
46
Grundämne, molekyl och atomer
Laboration
Olika blandningar
Vikarie, läsa text
47
Blandningar
Lösning, blandning

Laboration
Smälta is + Skriva rapport
Kemiskt språk
Läxa 18-27 20 första grundämnen
48
Periodiska systemet

Separation av ämnen
Lab. Separera Blandning, salt, sand, vatten
Terori Separationsmetoder
49


Hållbar utveckling
Modeller: Kretslopp
Hållbar utveckling
Växthuseffekt, Försurning, ozonhål
Hållbar utveckling:
Övergödning
Läxförhör
50
Film
Film
Film

Långsiktiga mål:
·         använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
·         genomföra systematiska undersökningar i kemi
·         använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan


Lärandemål:    
Ha förståelse för
  • ·     en enkel atommodell och hur den kan beskriva och förklara materiens uppbyggnad, elekktroner, protoner, neutroner→ atomer → molekyler → blandningar, grundämnen, kemiska föreningar  → materia.
  • ·         partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform och vad övergångarna heter.
  • ·         indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt
  • ·         Kunna några vanliga grundämnen och deras förkortningar och med dessa beskriva enkla kemiska reaktioner.  tex 2 H2 + O2 → 2 H2O
  • ·         några metoder för att separera ämnen, tex dela upp lösningar lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • ·          Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • ·         Några enkla laborationer. Planering, utförande och utvärdering
  • ·         dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter
  • ·         kunna ge exempel på olika vanliga gaser, både rena grundämnen och kemiska föreningar, både med namn och kemiskt tecken
  • ·         med periodiska systemets hjälp kunna se vilka grundämnen som är i gasform i rumstemperatur
  • ·         veta att luften är en blandning av gaser och vilka dessa gaser är
  • ·         veta lite mer om de olika gaser som finns i luften, bla a vilka egenskaper de har, hur man kan skilja dem åt och vilken betydelse de har
  • ·         kunna beskriva de miljöproblem som är relaterade till detta avsnitt, t ex ozonproblemet,  luftföroreningar, växthuseffekten, surt regn, övergödning
  • ·         veta vilka ädelgaserna är, vad som kännetecknar dessa samt kunna vad de vanligaste ädelgaserna används till
  • ·         med enkla experiment kunna påvisa syrgas, vätgas och koldioxid
  • ·         känna till vattnets betydelse för livet på jordklotet
  • ·         känna till några av vattnets egenskaper
  • ·         känna till vattnets kretslopp


Några begrepp som ingår i kursen: atomer, atomslag, molekyler, grundämnen, metaller, ickemetaller, kemiska tecken, periodiska systemet, kemiska föreningar, kemiska reaktioner, molekylformel, reaktionsformler, fast, flytande, gas, fysikalisk omvandling, kondenseras, koka, förångas, smältpunkt, kokpunkt, 



E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser

. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

 Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. or.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen..

Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling

söndag 22 november 2015

Veckobrev V. 48

Måndag och tisdagen har åk 9 muntligt nationellt prov vilket innebär att många av era lärare är upptagna med åk 9. Peter har hela 7B på måndagen och 7A på tisdagen. Schemat är lite ändrat och ni börjar kl 9.00 och slutar ca 14.00. Boel tar emot 7B på måndags morgon och Peter byter av kl 9.30. Ni ska börja med att se filmen nedan



http://www.svtplay.se/video/4827462/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-de-forsta-folken-amerika




Ämne

Svenska
Peters grupp fortsätter med att titta på hur man gör en sammanfattning och använder begreppet analys.
Annikas grupp fortsätter att läsa kapitel nio i boken Eldens hemlighet. Det finns några som behöver lämna in uppgifter - sammanfattning, miljöbeskrivning, kapitel 7 och kapitel 8. Även texter till skrivartävlingen ska lämnas in även om den inte ska lämnas som bidrag till tävlingen.

Matematik
Stefan: Göra klart avsnittet 2.8 om avrundning och 2.9 om överslagsräkning
Engelska
Vi har läst ut böckerna Forrest Gump och Anne Frank's Diary. Många elever ska lämna in texter - sammanfattning, personbeskrivning eller koppla bokens berättelse till en händelse i världen eller till sig själv. Vi har även sett filmen Forrest Gump. Utifrån filmen ska ni hitta teman som ni i grupp om tre-fyra ska göra ett radioprogram om. Teman kan vara: kärlek, vänskap, krig, mod, rättvisa, sport, destruktivt levnadssätt med mera. 
SO
Historia. Nu fortsätter vi med hur och varför vi började överge nomadlivet och började odla och bygga städer. Det vill säga det vi brukar kalla den neolitiska revolutionen.
NO
Vi arbetar vidare med kemins grunder. Läxa till torsdag. Kunna namnet och förkortning på de 20 första ämnena i periodiskasystemet. läs sidorna 18-27.
Språkval

Övrigt
Vad sa de på elevrådet? Elevrepresentanter informerar på mentorstiden. Vi ser också på en film om ett gymnasieprogram.http://www.svtplay.se/video/4827462/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-de-forsta-folken-amerika

tisdag 17 november 2015

Vetenskapen värld del 2


Vetenskapens värld om vårt historiska ursprung del 2. Otroligt intressant! Bland annat om ismannen och vad som hänt honom. Lägg undan spelen på ipaden och titta istället. Nästa och sista delen nästa måndag handlar enkom om Homo sapiens neanderthalensis.


http://www.svtplay.se/video/4827462/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-de-forsta-folken-amerika

Svenska Peters grupp

Vi har jobbat med hur man kan sammanfatta ett innehåll i en bok. Nu höjer vi ribban och tittar på hur vi gör när vi analyserar en bok. Tidsperspektivet och berättarperspektivet ska ni skriva om utifrån Eldens hemlighet till på fredag. Motiv, tema och symboler är också viktiga medel för att analysera en bok, som vi ska titta närmare på under veckan.

Läxa till fredag: Skriva ner vad Eldens Hemlighet kan ha för berättarperspektiv och tidsperspektiv. Ta foton på sidorna i läroboken där ni hittar mer om perspektiven.

Peter

SO V.47

Lubin har haft 2 lektioner om framför allt tidslinjen. Ni har gjort praktiska övningar, suttit  i grupper och sorterat olika händelser efter en tidslinje som ni själva skapat. Tidslinjen är en mycket viktig modell för att sortera och förklara historiska händelser på ett enkelt och överskådligt sätt. Men måste tidslinjen vara rak?
Peter och Lubin

fredag 13 november 2015

Veckobrev 47



Ämne

Svenska
Vi går vidare i svenskaboken om olika typer av texter. Vad är att analysera och resonera? Vi lägger upp obekanta ord i appen Quislet. Läxa: se under fliken svenska!
Annika/Annas grupper. Vi gör ett avbrott i Eldens hemlighet. Den här veckan ska ni skriva en berättelse under lektionstid. Ni som vill får skicka in ert bidrag till skrivtävlingen.
Matematik

Engelska
Den här veckan tittar vi på filmen Forrest Gump och du ska fundera medan du tittar vilka teman som finns i filmen: kärlek, död, vänskap, svek osv. I smågrupper ska ni göra ett radioprogram utifrån ett tema och programmet ska vi lyssna på i klassen. Ska vi även lägga upp det på internet? Då får vi hjälpas åt för jag vet inte hur☺
SO
Läsa häftet i historia  och stryka under obekanta ord till på mån 7B och tis 7A. Lubin kommer hålla lektioner på mån och tis
NO

Språkval

Övrigt
Vad sa de på elevrådet? Elevrepresentanter informerar på mentorstiden. Vi ser också på en film om ett gymnasieprogram.